Veteran of veterans 2007

 
Eftersom husse vägrade se det fina i att fira påsken i storstan så tog vi tåget i stället för bilen till Stockholm. Det är andra gången vi blivit inbjudna till detta spektakel, förra gången var det Stina som kvalat in, så denna gång måste vi ta chansen att se vad det handlade om.
Connex vagnar har nog sett sina bästa dagar för ganska länge sedan tror jag, men resan gick väl ändå hyfsat, trots att medresenärerna var två hundar av kolossalformat som tog upp massor av plats. Väl framme uppstod ett stort problem var ska man pinka, i en stor stad? När man är en hund som är van gräsmattor, snö och skog. Tur att vi hittade lite grönt vid Brunkebergstorg.
Vi tog en liten titt på Grand Hôtel innan vi gick till Scandichotellet där vi skulle bo.
Någon större vårvärme kunde inte Stockholm skryta med, tur att yllevantarna inte blivit kvar i bilen i Jörn. På kvällen yrde snön ner, men det var bara en kort stund som tur var.
När vi kom till Grand fick vi ställa upp buren och installera hundarna där innan det var dags för att söka sig till bordet och middagen.

Helgas uppfödare Ronny & Christina var på plats för att heja på henne.
 
Eftersom det alltid är Malin som brukar visa Helga så gjorde de sig i ordning för showen, i alla fall gjorde sig Malin i ordning. Helga fick stora darren, och sa att detta vill inte jag vara med om mer, när hon kom ut på scenen. Benen pekade åt alla håll och gå ville hon verkligen inte göra.
Alltså fick matte rycka in och göra sitt bästa för att få Helga att glömma att hon hade scenskräck.
Som ni ser så gick hon faktiskt men särskilt glad och pigg såg hon inte ut. Hon blev utslagen i första omgången av en mops som höll sig kvar i tävlingen till semifinalen.
Dagen efter var det utställning i Älvsjö så vi åkte dit med pendeltåg, något som våra lantisar till hundar inte trodde att de skulle komma levande i från. Samma hundar som går genom eld och vatten för att få sitta med på mattes vrålande 700-kubiksskoter trodde nu att livet var slut. Aldrig mer pendeltåg är min slutsats. Sen hade de problem med trappor och golv. Helga kan inte gå nerför stentrappor (det kan hon inte hemma heller) och Bolla tycker inte om stengolv. "Knäppa keesar" är Malin och Sandras slutsats.
Bolla blev i alla fall 4:e bästa tik ,med R-cacib trots oviljan att röra sig och Helga som tyckte att det var bra mycket roligare i en vanlig utställningsring än på Grand blev BIR-veteran med Hp.
Efter utställningen hade vi gott om tid att titta på hur långt våren hade kommit med blommande vårlök och scilla i massor och duvorna som kuttrade i träden.
På söndag kväll så startade vi resan hem igen och det var fem uttröttade resenärer som satte sig på tåget. Det känns som om det dröjer väldigt länge innan nästa resa till storstan.